Hur påverkas ozonskiktet
•
Ozonskiktet och klimatet
Under 1980-talet var hotet mot ozonskiktet högaktuellt. Forskning och mätningar hade visat att ozonskiktet påverkades av mänskliga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, framförallt av CFC (klor-fluor-karboner), som används i kyl, frys och isolermaterial.
Det resulterade 1987 i Montrealprotokollet, ett internationellt traktat, för att begränsa de ozonnedbrytande ämnena. Hade inte Montrealprotokollet och dess skärpningar i efterföljande avtal följts hade vi globalt idag haft ett mycket tunt ozonskikt, kanske nära en halvering över Europa och med en motsvarande ökning av den ultravioletta strålningen.
Detta hade påverkat växter, djur och människor mycket negativt. Nu stannade ozonuttunningen över Europa vid 5-10%. Störst förändring har observerats under våren över Antarktis, där det årligen återkommande ozonhålet innebär en halvering av ozonskiktets tjocklek.
Kraftiga variationer
Regelbunden uppföljning av både ozonskikt och UV-strålning görs av SMHI på uppd
•
Ozon
Ozonmolekylen består av tre syreatomer, med den kemiska beteckningen O3, till skillnad från det två-atomiga syret, O2, vilket vi tillgodogör oss vid andningen.
Vid de förhållanden som råder i jordens atmosfär är ozon en giftig gas. Den är kraftigt oxiderande och kan därför irritera slemhinnor och ögon samt verka nedbrytande på exempelvis gummi.
Bildning
Eftersom ozon är starkt reaktiv kan den brytas ner snabbt. men eftersom den trots allt finns måste den återbildas hela tiden.
Ozon bildas när en syremolekyl (två syreatomer som sitter ihop) splittras av UV-strålningen från solen på höga höjder så att de ensamma atomerna kan slå sig samman med hela syremolekyler och bilda ozon (tre syreatomer som sitter ihop). Den viktigaste platsen för ozonbildning är på hög höjd över ekvatorsregionen.
Kemiska processer nära markytan bryter vanligtvis ned ozonet i troposfären, den lägre delen av atmosfären. Men under inverkan av luftföroreningar från industrier och
•
Klimat, hav och miljö
Vid våra breddgrader återhämtar sig inte ozonskiktet på samma sätt som vid polerna. Foto: MostPhotos.
Ozonskiktet har förtunnats sedan 1970-talet på grund av människors utsläpp av klorfluorkarboner, även kallat freoner. Sedan kemikalierna förbjöds 1987 har delar av ozonlagret återhämtat sig, särskilt vid polerna.
Nu har forskare visat att vid lägre breddgrader, mellan 60°N och 60°S (Stockholm ligger vid 59°N, London vid 51°N), återhämtar sig sannolikt inte stratosfäriskt ozon. Detta på grund av oväntade ozonminskningar i nedre delen av stratosfären. Orsaken är för närvarande okänd.
– Ozon har minskat globalt sedan 1980-talet, men samtidigt som förbudet mot freoner leder till en återhämtning vid polerna verkar det inte stämma för lägre breddgrader, säger professor Joanna Haigh, Granthaminstitutet vid Imperial College London, en av författarna till studien.
– Minskningen i ozon är mindre i dessa regioner än vad vi såg vid polerna innan förbudet, me