Autofagi efter hur många
•
Leva och låta dö – tema celldöd
Varje sekund dör det en miljon celler i dig. På ett dygn blir det ungefär 1,2 kilo celler som dör i din kropp. Men det är inget att oroa sig över. Tvärtom så skulle det verkligt allvarliga vara om cellerna i din kropp inte dog. Celldöden är nämligen en fullständigt naturlig del av kroppens återanvändning av cellulära byggstenar och i sig självt faktiskt en förutsättning för livet. Läs den första artikeln i ett tema om celldöd från tidningen Medicinsk Vetenskap.
Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nummer 2, 2014.
Gamla och trasiga celler måste bort. Delar av celler som har gått sönder, eller inte blev rätt från början, måste bort. Celldöd är alltså en mycket viktig del i kroppens kvalitets- och renhållningssystem som rensar bort det gamla och trasiga och ersätter det med nytt.
Problemen uppstår istället när det blir något fel på celldödsprocessen. Som till exempel vid cancer då cellerna vägrar att dö och växe
•
Upptäckt av mekanismerna bakom autofagi gav Nobelpris
Efter förra årets ovanligt kliniskt inriktade Nobelpris i fysiologi eller medicin prisas i år en riktigt grundvetenskaplig upptäckt.
Autofagi är ett begrepp som använts sedan 1960-talet när man i mikroskop såg hur en del av cellens beståndsdelar togs upp av särskilda membranomslutna blåsor, autofagosomer. Dessa sammansmälte i sin tur med lysosomen, som innehåller enzymer som sönderdelar biologiskt material, till exempel skadade proteiner, till tillräckligt små delar för att kunna återvinnas.
Yoshinori Ohsumi, professor vid Tokyo Institute of Technology, får årets medicinpris för att ha klarlagt mekanismerna bakom autofagi.
Yoshinori Ohsumis väg mot Nobelpriset började i tidigt 1990-tal när han lyckades ta fram ett modellsystem som sedan skulle göra det möjligt att studera vilka gener som var inblandade i autofagi. Han ville använda jästceller, som har många fördelar och ofta används för att studera cellprocesser. Ett pr
•
Finansiärer som levererar data till Swecris, från vilket år det finns data och när den uppdateras:
Databasen täcker åren 2007 och framåt.
- Energimyndigheten (Från 2010 och framåt. Uppdateras en gång per år. Projektledare visas ej i Energimyndighetens projekt på grund av principen om uppgiftsminimering i GDPR)
- Familjen Kamprads stiftelse (Från 2017 och framåt. Uppdateras en gång per år)
- Formas (Från 2008 och framåt. Löpande uppdatering.)
- Forte (Från 2008 och framåt. Löpande uppdatering.)
- Hjärt-Lungfonden (Från 2018 och framåt. Löpande uppdatering.)
- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU (Åren 2008–2021.)
- Riksbankens Jubileumsfond (Från 2008 och framåt. Löpande uppdatering.)
- Rymdstyrelsen (Åren 2009–2017.)
- Statens Geotekniska institut (Från 2021 och framåt. Uppdateras en gång per år.)
- Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen (Från 2023 och framåt. Uppdateras en gång per år.)
- Vetenskapsrådet (Från 2008 och framåt. Upp