Hur spjälkas fett i


  • Vad händer i tjocktarmen
  • Vad händer i tolvfingertarmen
  • Hur lång tid tar det innan tarmen är tömd
  • Spjälkning av fett i blodkärlen

    Forskningsprojekt Hur fetterna i blodet hanteras i blodkärlen kan ha stor betydelse för förståelsen av fetma och andra problem med ämnesomsättningen.

    Triglycerider, ”fett”, fungerar som reservlager av näring. Varje dag transporterar blodet ca 150 g triglycerider i s.k. lipoproteiner. För att de ska kunna lämna ifrån sig triglyceriderna måste de spjälkas av ett enzym. Det heter lipoproteinlipas och sitter på blodkärlens väggar. Lipoproteinet måste alltså binda till väggen för att kunna spjälkas. Vi tror att just detta steg har avgörande betydelse för hur snabbt fettet kan omsättas. En annan huvudfråga är hur lipasets aktivitet regleras. Rubbningar av denna reglering kan vara av betydelse för övervikt och kanske andra rubbningar av ämnesomsättningen, t.ex. diabetes.

    Projektöversikt

    Pr

    Lipas

    Lipaser är enzymer som spjälkarlipider (fett, exempelvis triglycerider). Mer specifikt är det esterbindningar som hydrolyseras. Eftersom lipider finns i alla kända organismer är lipaser vanligt förekommande.

    Människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Olika lipaser i matsmältningskanalen spjälkar de lipider som intagits med födan. Det utsöndras framförallt från bukspottkörteln (pankreatiskt lipas) och frisätts i tolvfingertarmen (duodenum). Det finns även ett tunglipas (lingualt lipas) som frisätts från de Ebnerska körtlarna på tungans översida. Vidare frisätts även små mängder i magsäcken (gastriskt lipas). Både lingualt och gastriskt lipas är funktionsdugliga i den sura miljö som råder i magsäcken. Dessa lipaser är av betydelse särskilt för små barn, där bukspottskörteln ännu inte är i full funktion, samt för personer där någon sjukdom drabbat bukspottskörteln.

    Det finns även leverlipas (hepatiskt lipas), lysosomalt lipas och endotelialt lipas. Dessa lipaser spjälk

    Att spjälka maten betyder att maten delas upp.

    Kolhydraterna delas upp till druvsocker, protein delas upp i aminosyror och fetter spjälkas upp i mindre delar. Mineraler, vitaminer och vatten behöver inte spjälkas utan kan tas upp direkt av tarmen. Alla näringsämnena förs sedan vidare med hjälp av blodet till kroppens alla celler.

    Matspjälkningen:

    Munhålan: I munnen finns spottkörtlar som producerar saliv. Saliven blöter upp maten. I saliven finns enzymer (amylas) som börjar bryta ner kolhydraterna. Genom att tugga maten delas den upp i mindre delar.

    När maten sväljs sker en automatisk sväljrörelse. Gommen höjs och struplocket läggs på luftstrupen så maten inte kommer fel. Från svalget hjälper sedan muskler till att transportera maten genom matstrupen, till magsäcken.

    Magsäcken: När maten kommer till magsäcken öppnas den övre magmunnen så maten kan släppas in. I magsäcken finns magsyra. Den består av saltsyra, som har pH 1 vilket är väldigt surt. Det låga pH:t är et