Det är dock ett vanligt missförstånd att infertilitet skulle vara något som främst drabbar den rikare världens kvinnor. Tvärtom verkar andelen infertila par vara ungefär lika hög i olika samhällen, ungefär 10 till 15 procent, med vissa undantag. Det berättar Andres Salumets, professor i reproduktiv medicin vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
– Däremot skiljer sig orsakerna till infertiliteten åt. I Europa och andra välfärdsländer är ålder det vanligaste skälet till svårigheter med att bli gravid. I andra länder är det vanligare att infertiliteten beror på infektioner eller skador som uppstått i samband med tidigare förlossningar, säger Andres Salumets.
Han förklarar att så kallad sekundär infertilitet, där en kvinna först fött barn men sedan inte kan bli gravid på nytt, kanske till följd av skador under förlossningen, är mer utbredd i länder med lägre välfärd. I Sverige, och andra välf
•
Kakor på scb.se
Barnafödandet i Europa skiljer sig åt i olika länder. Under de senaste trettio åren har det varit ett högre barnafödande i norra Europa, framförallt i Norden, än i södra Europa. Familjepolitiken i länderna är en bidragande faktor till det.
Sverige i toppen
Sverige hör till de länder med flest födda barn per kvinna. Men under det senaste decenniet har födelsetalen sjunkit i stort sett varje år sedan 2010. År 2010 låg barnafödandet på 1,98 enligt det mått som kallas summerat fruktsamhetstal. År 2020 låg det på 1,67 barn per kvinna.
Perioder av högt barnafödande har följts av perioder av lågt barnafödande. I början av 1990-talet var barnafödandet högt, men i samband med den ekonomiska krisen en bit in på 1990-talet sjönk barnafödandet. Det berodde mycket på att fler kvinnor började studera och därför sköt barnafödandet på framtiden.
I slutet av 1990-talet var barnafödandet det lägsta någonsin i Sverige. Efter det ökade barnafödandet igen fram till år 2010. Den