Hur mycket nederbörd per
•
Säsongsnederbörd
Vid en jämförelse av årstiderna framgår att mest nederbörd faller under sommaren (juni-aug) medan våren (mars-maj) är den torraste årstiden i Stockholm. Hösten (sept-nov) är också en nederbördsrik årstid. Sommaren uppvisar den största variationen mellan olika år, medan våren har den minsta variationen från år till år.
När man jämför medelvärdena för referensperioden 1961-1990 med den nya normalperioden 1991-2020 så ser man vissa förändringar. Nederbörden under våren har ökat med 4 %, och för sommaren är ökningen 3 %. Under hösten har nederbörden däremot minskat med 3 %. För vintern är nederbörden oförändrad.
Augusti är den nederbördsrikaste månaden i Stockholm, med i genomsnitt 66 mm nederbörd för perioden 1991-2020. Även juni och juli har över 60 mm nederbörd i snitt. De torraste månaderna är februari, mars och april, där medelvärdet är 27-29 mm. Den största nederbörd som registrerats en enskild månad i Stockholm var 176 mm i juli 1961, som minst var det i mars
•
Kolla vädret idag – sök på din ort
När vi meteorologer pratar om nysnömängder är det bara mängden som faller som vi refererar till. Det innebär att om det blåser och snöar kanske snödjupsökningen blir mindre än nysnömängden som fallit, det är värt att komma ihåg.
Fluff-faktorn
En faktor som har stor betydelse för hur mycket nysnö det blir är den så kallade fluff-faktorn, alltså i princip hur mycket luft som finns inuti snötäcket som bildas. Alla har väl varit med om att när det snöar lätt och är kallt så blir snön som lägger sig så fluffig och lätt att man enkelt kan borsta bort den och högen som bildas blir ganska liten. Är det istället nära 0 grader och nysnödjupet detsamma är det tungt att skotta och snövallarna växer snabbt.
Detta är alltså fluff-faktorn, och den beror på temperaturen, men i viss mån även luftfuktighet. Den generella regeln är att 1 millimeter nederbörd (alltså 1 liter per kvadratmeter) ger 1 centimeter nysnö. Men den regeln gäller bara nära 0 grader, fö
•
Nederbörd
Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär. Formellt lyder definitionen att nederbörd är alla flytande eller fasta former av vattenpartiklar som har sitt ursprung i atmosfären och faller ner till jordens yta.[1] Nederbörd inkluderar formellt således inte exempelvis fallande sand från sandstormar eller fallstrimmor.
För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd, frontnederbörd och konvektiv nederbörd. Moln som avger nederbörd benämns med det ytterligare kännetecknetpraecipitatio.
Nederbörd förekommer i form av regn, snö och hagel samt mellanting. I vilken form nederbörden faller beror särskilt på temperatur och luftfuktighet.[2] Ofta anges mängden nederbörd i millimeter där metersystemet används, vilket då syftar till hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken om det inte sjönk undan. 1 millimeter nederbörd är samma sak som 1