Hur började klassicismen


  • Renässansen arkitektur
  • När var klassicismen
  • Barocken
  • Klassicism

    Klassicism är en stilriktning och estetisk epok som efterbildar den grekiska och romerskaklassiska konsten och litteraturen. Stilen präglas av klarhet, symmetri och harmoni.

    Inom konsten gjorde sig klassicismen tidigast gällande under den italienska renässansen och blev i Frankrike på 1600- och 1700-talen både ett komplement till och en reaktion mot barocken och rokokon.

    I vidare bemärkelse innebär klassicism alla konstinriktningar som söker vara kreativa inom ramen för ett etablerat estetiskt ramverk, snarare än att vara i grunden nyskapande.

    Tidig klassicism

    [redigera | redigera wikitext]

    För nästan alla konstformer gäller att klassicismen kännetecknas av att antiken fungerar som förebild. Detta var ett arv från den florentinska renässanshumanismen, och spred sig därifrån till övriga Europa. Strömningen uppblandades med upplysningens idéer, barocken och rokokon. Under 1600-talet uppstod franskklassicismen i Frankrike där strömningen blev som mest uttalad

    Vad är klassicismen?

    Klassicismen
    Jag har valt att skriva om den stil eller influens som tar sin början under senrenässansen och som kallas Klassicismen.
    När jag skulle bestämma mig för en frågeställning att arbeta efter fick jag fundera ordentligt på vad det är med klassicismen som gör att jag vill skriva om just denna tid. Jag kom snabbt fram till, när jag läste om klassicismen på olika områden, att det var relativt svårt att få en bestämning på vad man egentligen menar med ordet ”klassicism”.
    Jag beslutade mig slutligen för att med min uppsats försöka definiera var klassicismen börjar och när den slutar samt att hitta något gemensamt som man kan konsekvent sätta fingret på och kalla ”klassicistiskt”.

    Min frågeställning blir som följer:
    1) Vad kan man hitta som är gemensamt för den klassicistiska perioden?
    2) När kan man säga att klassicismen börjar och när den slutar?


    Förgrundsfakta
    Under 1700-talet gjordes en upptäckt som kom att påverka världsmodet för lång tid framö

    Wienklassicism

    Wienklassicism är en musikalisk stilbenämning på den period inom klassisk musik som präglades av framför allt Joseph Haydns och Wolfgang Amadeus Mozarts insatser. Man brukar också räkna Ludwig van Beethoven dit, eller åtminstone hans tidigare verk. Hans senare verk brukar räknas till romantiken; ibland också Franz Schuberts.

    Wienklassicismen anses alltså omfatta ungefär senare hälften av 1700-talet och in på första hälften av 1800-talet. Benämningen kommer ifrån att de nämnda tonsättarna huvudsakligen var bosatta i Wien. Styckena komponerades ofta med en framträdande melodistämma istället för som tidigare med flera likvärdiga melodistämmor. Verken indelades dessutom i block som med olika sinnesstämningar vägde mot varandra. Under denna period utvecklades den "moderna" symfonin och orkestern fick sitt nuvarande utseende.

    Enligt sonatformen, som uppkom under klassicismen, skall första satsen vara konstruerad på följande vis. Den består av tre delar: exposition,