Hur har synsätt


  • Lss-lagen
  • Historisk berättelse
  • Självbestämmande funktionsnedsättning
  • Bemötande av personer med funktionsnedsättning - Översikt

    Allas lika värde

    FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Konventionens syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde.

    Konventionens hörnstenar är ickediskriminering, lika möjligheter, tillgänglighet, jämställdhet och respekt för barnens utvecklingsförmågor och identitet. Syftet med konventionen är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att ta del av sina mänskliga rättigheter. Sverige har ratificerat konventionen och anslutit sig till det frivilliga protokollet, vilket innebär att man kan klaga till en övervakningskommitt&eacut

    Historia

    Några historiska milstolpar för funktionsrättsrörelsen: 
    1942 – Första samarbetsorganisationen bildas


    Under pågående världskrig rådde stor brist på arbetskraft i Sverige, samtidigt som det rådde hög arbetslöshet bland människor med funktionsnedsättningar. 1942 bildade fyra funktionsrättsförbund Samarbetskommittén för Partiellt Arbetsföra (SAMPAS) för att tillsammans verka för en förbättrad arbetsmarknadssituation för sina medlemmar.

    1962 –  Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) bildas


    Diskussioner om stadgar och samarbetsformer ledde till att Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund och De Handikappades Riksförbund konstituerade sig i en ny organisation, HCK.  Med HCK kom fastare former för samverkan. Ett mer kraftfullt intressepolitiskt arbete tog form. Vid årets slut ingick sju organisationer i HCK.

    1972 – “Ett samhälle för alla” antas


    400 representanter från 20 funktionsrättsförbund samlades i riksdagshuset och antog, efter ett års rådslag, Handlingsprogrammet “Ett

    Leva med funktionsnedsättning förr

    Hur var livet för en person med funktionsnedsättning i Sverige i mitten av 1900-talet? Hur såg möjligheterna till bostad, skola, familj och jobb ut?

    Invalidpension och fattigvård

    Det var svårt att försörja sig för många personer som levde med olika funktionsnedsättningar. Störst möjlighet att få arbete hade den som var döv eller hade en hörselnedsättning. För många var en knapp invalidpension, som den hette då, den enda inkomsten.

    År 1948 infördes bostadsbidraget som förbättrade den ekonomiska situationen något. Personer som var blinda kunde få blindhetsersättning, men för vissa personer med funktionsnedsättning var stöd från fattigvården det enda som stod till buds, vilket kunde innebära att de fick bo på anstalt hela livet.

    Först 1948 fick personer som var omhändertagna av fattigvården rätt att rösta.

    Moderna men dåligt anpassade bostäder

    Husen som byggdes på 1940-talet saknade hiss. Toaletter och badrum var små och inte möjli