Hur ser hjärna ut
•
Den grå hjärnbarken
Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss att reagera, tänka och handla.
Den vita substansen
Innanför den grå barken, djupare i hjärnan, finns den vita substansen. Här är nervtrådarna, som löper från nervcellerna i barken, skyddade av ett vitt fettlager som kallas myelin. I den vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.
Olika hjärnskador ger olika symptom
Hjärnan består även av en rad lober, som rymmer centra för olika funktioner, t ex minne, inlärning och tal. Vid demenssjukdom skadas nervceller i olika delar av hjärnan. Symptomen varierar beroende vilken del som skadas.
•
Hjärna och nervsystem
Medicinskt granskad
Hjärnan består av hundra miljarder nervceller som är ordnade i olika områden. Härifrån styrs och koordineras tankar, känslor, beteenden, rörelser och sinnesintryck. Olika delar av hjärnan ansvarar för olika funktioner i kroppen, och kontrollerar allt från hjärtrytmen till ditt humör. Det är också tack vare hjärnan som vi har ett medvetande och kan minnas saker. Nervsystemet har till uppgift att ta emot och förmedla signaler, bland annat till hjärnan som bearbetar och tolkar signalerna.
Hjärnans delar
Storhjärnan (cerebellum) är den största delen av hjärnan. Det är den stora fårade valnötsliknande del som de flesta förknippar med hjärnan. Storhjärnan är indelad i två halvor, hemisfärer, som sitter ihop. Den högra hjärnhalvan styr den vänstra sidan av kroppen och tvärtom. Hjärnhalvorna kommunicerar med varandra genom ett tjockt band av nervfibrer som kallas för hjärnbalken (corpus callosum).
Varje hjärnhalva är indelad i fyra delar, • De flesta av nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändig för att vi ska kunna lära oss nya saker eftersom det gör att olika delar av hjärnan kan kommunicera med varandra och nya minnen skapas. Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker. En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut och hjärnan växer inte så mycket mer och det uppstår en jämvikt mellan bildandet och försvinnandet av synapser. Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommun
Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet
Hjärnans vita substans ökar