Hur funkar rostfritt stål
•
En rostfri tvål sägs vara bra om man vill bli av med fisk- och löklukt på händerna. Men hur funkar det egentligen? Måste det vara en tvål av just rostfritt stål eller går det att använda vilket stål som helst?
Det måste vara en rostfritt
Lukten av fisk eller lök är i grunden en svavelförening som fastnat på dina händer. En snabb sökning på nätet ger beskedet att det är kromet från det rostfria stålet som förenas med svavlet och på så sätt neutraliserar lukten.
Detta stämmer ganska bra, men ändå inte riktigt. Det är nämligen så att krom är ett oerhört stabilt ämne. Vilket på sätt och vis är bra, för om krom skulle utsöndra någon metall över huvud taget, hade det inte gått använda rostfritt tillsammans med livsmedel.
Kromoxid binder mot svavel
Däremot finns det ett passivt skikt av kromoxid på det rostfria stålets yta. Det är detta passiva skikt som gör rostfritt stål just rostfritt. Kromoxid bildas när stål är legerat med minst
•
Rostfria stål är en stor produktgrupp med varierande egenskaper med den gemensamma nämnaren, ett högt innehåll av krom (Cr). Kromet gör att stålet går från att vara en normal, aktiv legering till att vara en effektiv passiverbar legering med avsevärt bättre korrosionsegenskaper.
Rostfria stål är stål med en tillsats av krom om 10,5 % eller mer. Kromet bildar med tillgång till syre ett mycket tunt lager, ett passivt skikt, av kromoxid som skyddar stålet mot korrosionsangrepp. Skadas det passiva skiktet, till exempel genom mekanisk åverkan, återbildas det snabbt i miljöer där syre är närvarande. Även mycket låga halter av syre är tillräckliga för att det passiva skiktet ska återbildas vid en skada.
Styrkan hos det passiva skiktet, d v s korrosionsresistansen, ökar snabbt med ökat krominnehåll upp till cirka 20 procent. Ytterligare förbättring av stålets korrosionsegenskaper erhålls med tillsatser av legeringsämnen som nickel, molybden, koppar och kväve. Förutom olika egenskaper med
•
Rostfritt stål
Rostfritt stål är en järnlegering, med minst 10,5 % krom (enligt EN 10088) som ofta har god motståndskraft mot korrosion (rost) och andra kemiska angrepp[1][2].
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Rostfritt stål korroderar mycket långsammare än kolstål tack vare att det legerats med krom. När kromhalten överstiger cirka 11 % bildas en tunn, passiv hinna som skyddar det underliggande stålet mot vidare oxidation. Ytskiktet består av kromoxid som är bara 20–30 Å tjockt. Om stålets yta skadas, återbildas ytskiktet mycket snabbt förutsatt att det finns syre tillgängligt i omgivningen. Den kemiska motståndskraften i rostfritt stål ökar med stigande kromhalt, men den ökar även med minskande kolhalt, varför rostfria stål bör ha en kolhalt under 0,25 %. En allmänt förekommande missuppfattning om rostfritt stål är att det inte rostar överhuvudtaget men det gör det i många miljöer. Det finns rostfria stål som kallas rosttröga stål eftersom ko