Hur påverkas ljudet

  • Lågfrekvent ljud
  • Hur många decibel i sovrum
  • Buller decibel

    • •

    Innehåll

    1. WSP. Stomljud. Beskrivning och genomgång av riktvärden för spår- och vägburen trafik. Göteborg: WSP, 2015. [citerad 21 januari 2019]. Hämtad från: https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/buller/stomljud-%20riktvarden-spar-vagburen%20trafik-151117.pdf.
    2. Waye KP, Smith M, Ögren M. Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus. Göteborg: Göteborgs universitet, Medicinska institutionen, 2017. Rapport nr 3:2017. [citerad 5 oktober 2018]. Hämtad från: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53428/1/gupea_2077_53428_1.pdf.
    3. Larsson K, Simmons C. Vägledning för mätning av ljudnivå i rum med stöd av SS-EN ISO 10052/16032. Borås: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2015. SP Rapport 2015:2. [citerad 5 oktober 2018]. Hämtad från: http://ri.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A962876&dswid=8975
    4. SEK S

      •

      Vi reagerar olika

      Ljud som kommer plötsligt och oregelbundet är de ljud som stör oss mest. Monotona ljud från till exempel ventilation är lättare att stänga ute. Den bullerkälla som är svårast att tränga bort eller stänga ute är mänskliga röster eftersom vi lärt oss genom generationer av kommunikation att de kan innehålla viktig information och vi är vana att snabbt kommunicera genom både hörsel och syn.

      I förskolan ställs stora krav på kommunikation och uppmärksamhet samtidigt som de ljud som förekommer här ger en miljö som är svår att koncentrera sig i. En förskolepedagog kan behöva prata med ett barn och samtidigt lyssna på ett annat och titta på ett tredje. I gruppen med barn och vuxna gäller det att hela tiden lyssna och avgöra vilka ljud som är viktiga just nu och vilka som kan sorteras bort. Det är en krävande uppgift och kan jämföras med musiker eller andra som måste k

      •

      Ljudet och hälsan

      Buller och höga ljudnivåer kan påverka hälsan på olika sätt, till exempel kan hörsel och röst drabbas. Men ljud kan också utlösa stressreaktioner.

      Tinnitus

      Tinnitus kan beskrivas som ett ljud i öronen som inte kan uppfattas av omgivningen. Ljudet varierar från person till person men vanligt är en hög ton, ett tjutande, susande eller brummande ljud. Många som får tinnitus har också en hörselskada. Det går inte att bota tinnitus men den kan bli bättre av sig själv och det finns behandling som kan hjälpa till att lindra besvären. Den som drabbas av tinnitus kan även uppleva besvär som störd koncentrationsförmåga, svårare att somna eller trötthet och nedstämdhet.

      Ljudöverkänslighet (Hyperacusis)

      För den som lider av ljudöverkänslighet (hyperacusis) kan vanliga vardagsljud upplevas som plågsamt höga, till exempel ljudet av en dammsugare eller skramlet av bestick. Även förändring i ljudstyrka kan vara svår att k