Hur utför man genteknik

EU‑länderna och nationella myndigheter fattar beslut om GMO

Beslut om att använda GMO kommersiellt (till exempel att sälja GMO-produkter) fattas gemensamt av EU‑länderna. Sådana tillstånd gäller i hela EU. För odling kan dock ett EU‑land besluta att ett tillstånd inte ska gälla på sitt territorium. 

Varje EU‑land beslutar själv vilka GMO som får användas i fältförsök och i laboratorier, växthus, stall och andra inneslutna miljöer.

Jordbruksverkets ansvar för GMO

I Sverige är ansvaret för verksamheter med GMO uppdelat mellan olika myndigheter. Jordbruksverket har ansvar för

• genetiskt modifierade djur och växter som lever på land (utom vissa skogsträd)
• användning av GMO som foder.

Vi bedömer ansökningar om att forska på, odla, importera och hantera genetiskt modifierade växter och djur. Dessutom kontrollerar vi GMO‑verksamheter, ger ut föreskrifter och deltar i diskussioner på EU-nivå inom vårt ansvarsområde.

Kommentera ansökningar

•

Genterapi och genredigering

Med avancerade terapier (så som till exempel ATMP), eller tekniken CRISPR/Cas9, kan man förändra gener, exempelvis för att behandla eller förhindra svåra sjukdomar. Man skiljer på genförändringar som görs på kroppsceller för att behandla sjukdomar (somatisk genterapi) och på sådana genförändringar som görs på befruktade ägg och därmed kommer att gå i arv.

Att utföra ärftliga genförändringar hos människor väcker etiska frågor, exempelvis om medicinska risker och om konsekvenser av att tillåta tekniken på längre sikt. Den snabba forskningsutveckling som följt av tekniken CRISPR/Cas9 har aktualiserat debatten om var man bör dra gränsen för den genteknologiska forskningen. Flera internationella forskargrupper har varnat för att utvecklingen går för fort och vissa vill att man ska avstå från forskningsförsök med CRISPR/Cas9 på befruktade ägg.

Under hösten 2021 ordnade Smer ungdomsdialoger om genredigering, se den speciella webbsidan om detta.

•

Genmodifiering av växter - hur gör man?

På Gentekniknämndens sida beskrivs utförligt hur momenten nedan går till.

1. Den önskade genen tas fram
   DNA från en växt som innehåller den önskade genen tas fram och renas. (Se hur det går till med DNA från kindceller i en interaktiv övning.)
2. Genen klipps ut
   Genen klipps ut från växt-DNA-molekylen med restriktionsenzym. (Hur restriktionsenzym fungerar visas i detta videoklipp.)
3. Växtgener sätts in i bakterier
   Plasmider fungerar som hjälpmedel för att flytta in gener i bakterier. En plasmid är en liten ringformad DNA-molekyl. Plasmiderna öppnas med samma restriktionsenzym som använts för att klippa ut genen från växt-DNA (violett färg).

Både växt-DNA och plasmiderna har nu enkelsträngade ändar på molekylerna som är komplementära och därför passar ihop.

Plasmiden och växtgenen fogas samman med enzymet ligas till en ring. Processen där plasmiderna binder till växtgenen fungerar inte alltid, vissa plasmider komme