Hur upptäcks demens

Många sjukdomar kan fastställas genom ett blodprov eller en röntgenundersökning. Det gäller inte för demenssjukdomar. Här ställs en klinisk diagnos, det vill säga läkaren gör en sammanvägd bedömning av resultaten från en rad olika undersökningar och provtagningar. 

Att utreda demens handlar bland annat om att utesluta andra möjliga orsaker till patientens symptom, till exempel olika bristtillstånd och felaktigt använda läkemedel som kan ge demensliknande symptom. Demensutredningen behöver anpassas efter individ och ålder.

Basal och utvidgad demensutredning

En basal demensutredning kan ta flera veckor innan alla undersökningar genomförts och svaren sammanställts. I vissa fall behövs en utvidgad demensutredning som kan ge ytterligare underlag för att kunna göra en korrekt bedömning. Diagnosen ställs utifrån en rad internationellt erkända kriterier. Både typ av diagnos (t ex Alzheimers sjukdom) och grad av demens (mild, måttlig eller svår) bör fastställas.

Viktigt att snarast utr

•

Den som misstänker eller oroar sig för att ha drabbats av demens bör kontakta läkare på vårdcentral, husläkarmottagning eller annan primärvårdsenhet. Här görs en basal demensutredning för att ta reda på om patienten har en demenssjukdom eller om symptomen beror på något annat. Utredningen brukar ta 4–6 veckor.

En basal demensutredning består av en rad olika undersökningar och provtagningar.  Det handlar om analys av blodprov för att spåra och eventuellt utesluta andra orsaker till patientens symptom. Bland annat kan förhöjda nivåer av kalcium eller homocystein kan ge demensliknande symptom. Det gäller även störd sköldkörtelfunktion, borrelia och hiv.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid demenssjukdom (2017) tar upp vilka andra delar som bör ingå i en basal demensutredning:

Sjukdomshistoria

Demensutredningen tar avstamp i patientens sjukdomshistoria (anamnes). Några frågor som kan ställas är: Finns demens i släkten? Vilka sjukdomar har patienten haft? När kom de första sy

•

Vanliga symtom och varningssignaler på Alzheimers sjukdom

Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk.

Det finns ett antal tillstånd som kan ge symptom som liknar demens, exempelvis depression, infektioner, utmattningssyndrom, förändringar i ämnesomsättningen (hypertyreos/hypotyreos) och andra neurologiska tillstånd. Flertalet av dessa kan behandlas framgångsrikt. Även felaktigt använda läkemedel eller bristtillstånd som B12 vitaminbrist kan ge upphov till demensliknande symtom som kan åtgärdas om de upptäcks.

Symtomen kan vara åldersrelaterade

Vid Alzheimers sjukdom påverkas flera kognitiva (intellektuella) funktioner, till exempel minne, tankeförmåga, omdöme, orienteringsförmåga och språk. När sjukdomen debuterar i högre åldrar är minnesstörningar det vanligaste och kanske många gånger de enda symtomen. Men man kan också ha symtom utan att ha minnesproblem.

När yngre