Hur snabbt går tjack
•
Amfetamin
[1] Alho, Hannu (2012): “Stimulantit ja stimulanttiriippuvuuden yleisyys”. Teoksessa “Huume- ja lääkeriippuvuudet” (toim. Seppä, Kaija; Aalto, Mauri; Alho, Hannu & Kiianmaa, Kalervo). Duodecim, Helsinki.
[2] Brunt, Tibor M.; Nagy, Constanze; Bücheli, Alexander; Martins, Daniel; Ugarte, Miren; Beduwe, Cécile & Vilamala, Mireia Ventura (2017) :“Drug testing in Europe: monitoring results of the Trans European Drug Information (TEDI) project”. Drug Testing and Analysis, vol. 9:2, 188–198, DOI: 10.1002/dta.1954.
[3] Kankaanpää, Aino; Ariniemi, Kari; Heinonen, Mari; Kuoppasalmi, Kimmo & Gunnar, Teemu (2016): “Current trends in Finland drug abuse: Wastewater based epidemiology combined with other national indicators”. Science of Total Environment, Vol. 568, 864-874.
[4] EMDCCA (2017): “Finland, Country Drug Report 2017”. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Lisbon.
[5] Hakkarainen, Pekka; Karjalainen, Karoliin
•
Amfetamin
Amfetamin är en kemiskt framställd drog. Drogen påverkar det centrala nervsystem och beteendet hos den som använder det. Amfetamin används oftast som tabletter eller kapslar. Drogen förekommer även som pulver som sniffas eller sväljs inlindat i papper, eller löses i vätska som injiceras med spruta.
Amfetamin, en centralstimulerande drog
Amfetamin finns inte naturligt i växtriket. Det är en kemiskt framställd drog, andra ord för det är att det är en syntetisk drog. Eftersom amfetamin påverkar det centrala nervsystemet tillhör det gruppen droger som kallas för centralstimulantia (1).
Amfetaminets historia – idag
Amfetamin producerades för första gången år 1887. Först användes det som medicin mot astma eftersom det vidgar luftrören.
På 1930-talet började amfetamin också användas som medicin mot nästäppa, depression och narkolepsi. Men det användes också som ”lugnande” till barn med utåtagerande beteenden av typen som senare kom att kallas ADHD.
När amfetamin bl
•
Hur länge kan man spåra droger i kroppen?
Den testmetod som kan spåra droganvändning allra längst tillbaka i tiden är hårtester. I Sverige utförs sådana enbart vid Rättsmedicinalverket (RMV). I hårstrån kan spår av läkemedel, narkotika, nikotin och alkohol påvisas. Hårstrået fungerar som en kalender över vad en person fått i sig under lång tid tillbaka i tiden. Hur lång tid beror på hårets längd. Hårtester används när det är av intresse att skapa en bild av ett tidigare missbruk, exempelvis vid läkemedels- eller narkotikarelaterade dödsfall. Metoden är även användbar vid förgiftningsfall, eftersom det går att spåra exponering för olika gifter långt bak i tiden.
Efter hårtester följer i fallande tidsordning tester av urin, svett, blod och saliv. Vanligast är urintester, bland annat eftersom det finns fler och enklare metoder för att spåra substanser i urin än i andra provmaterial. De ämnen som ska spåras finns också kvar längre i urin än i blod.
De vanligaste missbruksan