Hur dör hjärnceller
•
Hjärnceller dör inte av alkohol - här krossar vi 7 myter om hjärnan
Är det sant att du bara använder tio procent av din hjärnkapacitet? Är kvinnor bättre på att använda båda hjärnhalvorna? Kan du träna upp ditt minne? Här får du veta om hjärnmyterna stämmer eller inte.
Att i tidig ålder lära dig två språk påverkar din hjärna på ett positivt sätt! Det visar ny hjärnforskning vid Helsingfors universitet. Nu vet vi alltså att det är bra att lära sig två språk, men hur är det med andra påståenden? Är det till exempel sant att vi bara använder tio procent av vår hjärnkapacitet?
Vi kollar upp några myter tillsammans med Hasse Karlsson som är professor i integrativ neurovetenskap och psykiatri vid Åbo universitet.
MYT 1: Du använder bara tio procent av hjärnan - FALSKT
- Ingen vet riktigt varifrån påståendet kommer. Det sägs att Einstein någon gång ska ha sagt att han bara använder tio procent av hjärnan, men om man tittar på modern forskning och resultat av hjärnavbildning så verkar
•
Alzheimers sjukdom - vad händer i hjärnan?
Placken bildas när bitar av proteiner beta-amyloid, som kommer från det fettlager som omger nervcellerna, klumpar ihop sig. Beta-amyloid har lätt att ”klibba ihop” och gradvis bilda dessa plack.
I en frisk hjärna finns ett transportsystem av trådliknande proteinsträngar (så kallade neurofibriller) som löper parallellt och har till uppgift att bana väg för ämnen som ska in i nervcellerna.
Proteinet tau hjälper till att hålla dessa trådsträngar raka. Men i en Alzheimersjuk hjärna får tau extra fosfatmolekyler på sig vilket gör att det inte längre kan hålla ihop neurofibrillerna och tau-proteinet självt bildar helixformer som trasslar ihop sig till nystan (så kallade tangles). På grund av detta kan inte längre näringsämnen och annat viktigt fraktas genom cellen som tillslut dör.
Plack och nystan bildas först i den del av hjärnan som kallas hippocampus som har med minne och inlärning att göra. De tidigaste Alzheimerförändringarna i
•
Celler dör olika hos spädbarn och vuxna
Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nummer 2, 2014.
– Om man försöker skydda en omogen hjärna på samma sätt som man skyddar en vuxen hjärna kan man få precis motsatt effekt, säger Klas Blomgren, professor i perinatal hjärnforskning vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Anledningen till att hjärncellerna reagerar så olika går att spåra i vår utveckling. När vi föds har våra hjärnor väldigt många fler nervceller än vad vi så småningom kommer att behöva i vårt vuxna liv. Under de första åren av livet sållas sedan en stor mängd nervceller som inte används bort.
– “Use it or lose it”. Det är bara de nervceller som bildar funktionella nätverk som överlever, säger Klas Blomgren.
Det innebär att nervcellerna hos små barn är förberedda på att begå självmord via apoptos om de inte används. Vid en kris, som exempelvis syrebrist, går apoptos-programmet igång och cellerna dör och