Hur fungerar vågrätt
•
Våg (instrument)
En våg är ett mätinstrument som beroende på utformning används för uppmätning av antingen tyngd eller massa (vikt).
Typer av vågar
[redigera | redigera wikitext]- En fjädervåg, mäter tyngden genom att mäta den kraft som krävs för att bära upp våggodset (det material som skall vägas) med någon anordning för att mäta kraft direkt. Eftersom variationen i gravitationsfältet vid jordytan i vardagslag är försumbar, är också de flesta fjädervågar graderade i massenheter (det vi i dagligt tal kallar viktenheter: gram, kilogram) och inte i enheter för kraft (Newton).
- En balansvåg mäter massa genom att jämföra kraften som krävs för att bära upp våggodset med den kraft som krävs för att bära upp en referensvikt med känd massa med hjälp av en mekanisk anordning för att jämföra krafterna.
Andra principer för mätning av massa, oberoende av tillgång på ett gravitationsfält, är tänkbara. De förutsätter mätning av kraften och samtidigt våggodsets acceleration med
•
Jag skulle gärna vilja veta funktionen i en huvuddvärgsignal! Lodrätt och blinkande röd signal har jag fått till mig betyder att nästa signal visar stopp. Sen kan den ha fast grönt sken både på höger och vänster sida! Vad innebär det?
Johan
Om signalen blinkar rött är det något fel på den då det röda skenet bara ska lysa fast eller inte alls. Ett fast rött sken betyder stopp.
Vilken sida det gröna skenet visas på beror på hur långt det är grönt och hur signalanläggningen är utformad. Det är alltid stopp i nästa signal om det blinkar grönt till vänster. Om det blinkar grönt till höger kan det vara stopp i nästa signal men det behöver inte vara det.
De vita skenen i växlingsdvärgsignaler har fyra betydelser: Vågrätt är ”stopp”, snett vänster ”rörelse tillåten hinder finns”, lodrätt ”rörelse tillåten” och snett höger som betyder ”rörelse tillåten kontrollera växlar och hinderfrihet”.
När man växlar gäller de vita skenen.
•
Koordinatsystem och grafer
I det förra avsnittet lärde vi oss att enfunktionär ett samband eller regel som innebär att en viss variabels värde beror på en eller flera andra variablers värden.
I det här avsnittet ska vi undersöka hur vi kan använda oss av koordinatsystem och grafer för att visa hur funktionsvärden varierar. Att använda oss av koordinatsystem och grafer kan göra det lättare för oss att förstå hur en viss funktion fungerar.
Koordinatsystem
Vi har tidigare använt oss av tallinjer för att visa hur olika tal förhåller sig till varandra.
Ett koordinatsystem består av två tallinjer: en vågrät tallinje och en lodrät tallinje. De båda tallinjerna korsar varandra i en punkt som vi kallar origo, vilket är den punkt där de båda tallinjerna har värdet 0. Tallinjerna som ingår i ett koordinatsystem brukar kallas koordinataxlar.
Så här kan ett koordinatsystem se ut:
I ett koordinatsystem brukar den vågräta tallinjen kallas x-axeln och den lodräta tall