Hur märks nysilver
•
Så här läser du stämplarna
Tillverkarens registrerade namnstämpel
Namnstämpeln är för ädelmetallarbeten en obligatorisk ansvarsstämpel. Den svenska namnstämpeln består alltid minst av två stora bokstäver placerade efter varandra i en rektangulär figur. I det här fallet står namnstämpeln BUL för formgivaren och silversmeden Liljedahl på Östermalmsgatan i Stockholm. Swedac har ett register över namnstämplar som sträcker sig från 1913 och framåt och omfattar de som är eller har varit aktiva.
Den som vill använda en namnstämpel skall först vara godkänd av och registrerad hos Swedac. Den som stämplar sin namnstämpel på ett ädelmetallarbete ansvarar också för att den angivna finhalten stämmer.
Ortsmärke
Ortsmärket anger tillverkningsorten eller importörens hemvist. I det här fallet representerar stämpeln Stockholm. Ortsmärket är ett frivilligt märke. Märket fastställs av Swedac. Vi har med vänlig tillåtelse från Swedac publicerat förteckningen över ortsmärken. (PDF-fil)
Kontroll
•
Silverstämplar
Vi får många frågor vad stämpeln betyder, hur gammalt silvret är, var stämpeln hittas, var det är bäst att sälja nysilver. Webbplatsen drivs och utvecklas av ett antal privatpersoner på fritiden. Vi kan därför omöjligt svara på alla de frågor vi får in även om vi försöker så gott vi kan. Ambitionen är istället att skapa en så informativ webbplats som möjligt för silverintresserade att själva kunna söka och finna information.
Silverstämpling
Av silverstämplar kan man utläsa mycket. Vem som var silversmeden. Var silvret kom ifrån samt inte minst, hur gammalt silvret är.
Finhaltstämpel
Finhaltsstämpeln anger mängden guld, silver eller platina som ädelmetallföremålet innehåller. För silver är 830-tusendelars renhet idag lägsta halt i Sverige. Halter under 375 för guld, 800 för silver och 850 för platina får inte kallas för ädelmetallarbeten. Finhalten garanteras antingen genom att den svenska tillverkaren eller importören förser arbetet med
•
Nysilver
Nysilver (även nickelmässing eller tyskt silver), NS, är en legering bestående av koppar och zink samt nickel. Nicklet gör att mässingens gula färg försvinner, och med tillräckligt hög nickelhalt blir legeringen silverfärgad – dock fortfarande utan att innehålla något egentligt silver.
En relativt vanlig förkortning och stämpel är EPNS samt EP i olika kombinationer. Förkortningen kom ursprungligen från engelskans Electro-Plated Nickel Silver. Något som i svenskan kom att kallas Extra Prima Nysilver.
Historik
[redigera | redigera wikitext]En legering av koppar, nickel och zink som hade för avsikt att efterlikna silver var tidigt känd i Kina, i Europa kallades legeringen packtong (efter kanton-uttal av kinesisk pinyins bai tong: vit koppar)[1]. Gustaf von Engeström kunde 1776 efter analys avslöja legeringens sammansättning. Det dröjde dock innan man i Europa började experimentera med liknande legeringar. Först ut var vapenfabrikanterna i Suhl, Sachse