Hur får man rävar
•
Räven har skarpa sinnen, rör sig fort och är försiktig. Den håller gärna till vid bebyggelse och i jordbruksdominerade miljöer, och kan där förekomma i stort antal. Räven är en skicklig jägare som jagar ryggradslösa djur, gnagare och fåglar. Dessutom tar den gärna rådjurskid.
För att lyckas med lockandet behöver du känna till några knep. Vi ska därför fördjupa oss i ämnet med Aki Perälä, meriterad lockjägare och mannen bakom webbplatsen houkuttelupyynti.fi.
Finns det räv i trakten?
Liksom vid all annan lockjakt bör jägaren som lockar räv kunna sitt jaktområde. Om det inte finns några rävar där så är ju lockandet meningslöst. Var alltså uppmärksam och håll ögon och öron öppna för rävobservationer. Lägg på minnet alla fynd som du under årens lopp har gjort på andra jakter. När du funderar på lämpliga platser för lockandet ska du komma ihåg observationerna och koncentrera jakten till ställen där du vet att det finns räv.
– Själ
•
Den viktiga rävjakten
Räven är en listig gynnare som alltid kommer tillbaka. Inte minst genom sin goda förmåga att anpassa sig till rådande förhållanden. Med hjälp av den har räven kunnat finna sig till rätta i en rad olika miljöer alltifrån skogsbygder, jordbruksmarker, tundrahedar, fjällområden till storstäder.
Det fanns en tid i början av 1900-talet då en jägare faktiskt kunde betala för ett rävspår. Skinnen var oerhört värdefulla och jakten gav naturligtvis en kraftfull effekt på rävstammen som sjönk till botten. Men sedan skedde en snabb förändring i det alltmer moderniserade Sverige. Skinnpriserna sjönk i jämförelse med det ökade penningvärdet och jägarna började i allt större utsträckning ägna sig åt annat.
Rödrävstammen återhämtade sig snabbt när jakten avklingade. I mitten av 1970-talet hade rävstammen uppnått sin hittills största numerär. Då kom skabben som slog mycket hårt. På vissa håll fanns det ingen räv längre. När rävstammen slogs i spillror kunde man se att det a
•
Så lyckas du med att snara räv
Det är en kall februaridag och de senaste dagarna har snön fullkomligt vräkt ner över Norrbotten. Förutsättningarna för att lägga ut fotsnarorna är optimala. Fångstmetoden bygger nämligen på att utnyttja rävens vana att vid djup och lös snö förflytta sig i redan upptrampade gamla rävspår för att spara energi.
Marcus Vennberg har alltid haft ett brinnande intresse för all slags jakt, men det är just rävjakten som har blivit något av hans specialitet. På hösten jagar Marcus gärna räv med stövare och grythund tillsammans med sin bror. Men när snön kommer övergår jaktmetoden till fångst med fotsnara.
Det knarrar ordentligt under fötterna när vi traskar i väg längs det skoterspår som Marcus har kört upp tidigare. Han har två rejäla åtelplatser, den ena på en myr och den andra på en frusen sjö, flera kilometer ifrån varandra. Det är framför allt runt dessa som jakten koncentreras. Men det händer även att fotsnarorna läggs ut om färska och väl använda rävs