Hur växer barrträd

  • De växer på träd webbkryss
  • Olika barrträd
  • En träd

    • •

    Barrträd

    Det finns flera olika barrträd i Finland men skogarna domineras av gran (Picea abies)
    och tall (Pinus sylvestris). Idegran (Taxus baccata) och En (Juniperus communis) är inte
    helt ovanliga barrväxter men de finns ändå inte i samma utsträckning som gran och tall.

    Gran (Picea abies) är ett av våra vanligaste barrträd.

    Den kan bli över 50 meter hög och 400 år gammal, men den blir sällan så gammal
    på grund av avverkning.

    Barren sitter enskilda och strödda på grenarna och hålls kvar i 7-10 år. Trädkronan är konformad.
    Granen klarar av att växa nästan var som helst men växer bäst på näringsrika områden.

    Granen växer ofta långsamt när den är ung och växer snabbast när den är i 30-50-års åldern.
    Granen är en av de viktigaste träden för virkesprodu

    •

    Barrväxter

    Barrväxter (Coniferales, Coniferophyta, Coniferae, Pinophyta, Pinophytina, Pinopsida eller Pinales) är ett taxon inom växtriket. Barrväxterna består av sex–åtta familjer med totalt 65–70 släkten och 600–650 arter. Barrväxterna har barr och ofta, men inte alltid, kottar. Samtliga är vedartade växter. De allra flesta är träd (barrträd) men några få är buskar. Träden kan vara av såväl grantyp som ektyp.

    Barrträd ger upphov till en sur jordmån på grund av att barren ger sura nedbrytningsprodukter (se även podsol).

    Det finns barrväxter över i stort sett hela världen och de är av stor ekonomisk betydelse, främst för produktion av timmer och papper. På tajgan är de helt dominerande.

    Barrväxter i Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    Den svenska barrskogen domineras av barrträden gran och tall, medan en och idegran förekommer mer sparsamt. Lärk, contortatall och ädelgran är införda till Sverige av människan.

    Familjer i ordningen Pinales

    [rediger

    •

    Barrträd kan vara vintergröna genom fotosyntetisk kortslutning

    Den gröna växtens klorofyll absorberar ljus också på vintern, men energin kan inte användas till fotosyntes eftersom biokemiska reaktioner inte fungerar i minusgrader. Detta innebär ett extra stort problem om våren när temperaturen fortfarande kan vara låg men solen stark, och överskottsenergin kan skada proteinerna i fotosyntesapparaten.

    Forskningen har tidigare inte haft något bra svar på varför barrträden har kvar sina barr över vintern, men nu visar forskare från bland annat Umeå Plant Science Centre, UPSC, vid Umeå universitet att fotosyntesapparaten kopplas ihop på ett speciellt sätt i tallbarr om vintern vilket gör att de kan vara gröna året om.

    De två fotosystemen (fotosystem I och II) som absorberar ljus och omvandlar det till kemisk energi hålls under normala f