Hur stavas häxa på
•
Häxa eller häxxa → Vad är rätt?
Här får du reda på hur detta begrepp stavas på ett begripligt sätt.
Häxa eller häxxa - hur stavas det?
Det är alltid rätt att skriva häxa, och det är alltid fel att skriva häxxa. Anledningen till att många stavar fel beror sannolikt på att häxxa ofta låter rätt med sitt till synes korta "Ä". Men fall inte för den luringen, och använd alltid stavningen häxaför den är 100 % rätt.
Vad är en häxa?
Exakt vad en häxa är varierar beroende på kultur och trosuppfattning, men generellt är en häxa en kvinna med magiska krafter. Häxa är även ett informellt skällsord för en elak och osympatisk kvinna.
Vi hjälper dig med allt som kan kopplas till textförfattande, SEO, SEM och webbdesign.
Kontakta oss
Det är Karl Rosqvist som äger SEO-texter.se. Karl har över 6 års erfarenhet inom SEO och content writing, och han skriver inom i princip alla nischer.
Om SEO-texter
SEO-texter Vetlanda AB
559449-6530
karl@s
•
Stor eller liten bokstav?
När ska man använda stor begynnelsebokstav och när liten? I skolan fick vi lära oss att stor bokstav inleder ny mening och namn, i övrigt används liten bokstav. Helt så enkelt är det förstås inte.
När det gäller bl.a. namn på myndigheter, ministerier och högsta domstolar har dessa av tradition skrivits med liten begynnelsebokstav såväl i lagar som i allmänna texter, men utvecklingen har gått mot användning av stor begynnelsebokstav i allmänna, t.ex. journalistiska, texter. Därför har bl.a. medierna blivit rekommenderade att skriva dem med stor bokstav enligt regeln att benämningar på centrala myndigheter och andra offentliga organ som har hela landet som sitt verksamhetsområde skrivs med stor bokstav. I vanlig text skriver man alltså Justitieministeriet, Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Folkpensionsanstalten, Försvarsmakten, Pensionsskyddscentralen och Utbildningsstyrelsen med stor begynnelsebokstav.
Det gäller även kommittéer, kommiss
•
Påskkärring
Påskkärring, även påskkäring, påskakärring och påskakäring, i Svenskfinlandpåskhäxa, är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Anknytning till 1600-talets häxor
[redigera | redigera wikitext]Idén med påskkärringar anses komma från 1600-talets häxanklagade. På 1660- och 1670-talen var häxprocesserna som värst i Sverige och hundratals avrättades efter att de anklagats för att ha åkt till djävulensgästabud. Gästabudet hölls i en praktfull gård på en plats som ofta, men långt ifrån alltid, kallades för Blåkulla. ”Häxorna” trodde att de serverades massor av läckerheter, men det var i själva verket grodor, ormar och paddor.
För att skrämma iväg häxorna tände man eldar och sköt med gevär. Något som lever kvar än idag i form av påskbrasor, valborgsmässobål/majbrasor, påsks