Hur har världen
•
Geografi
Geografi handlar också om hur människan påverkas av det landskap hon lever i och hur hon själv förändrar landskapet. Geografi beskriver hur olika landskap såg ut förr, hur de har utvecklats till idag, vad som sker med dem nu och i framtiden.
Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig.
Geografi beskriver även hur människors beslut om gränser kan leda till konflikter om dyrbart vatten, om olja, om betesmarker, om åkrar att odla mat på, om fiske, om gruvor med värdefulla metaller och mycket annat. Konflikterna leder ibland till att nya gränser dras.
Landskap kan förändras av krig - men även i fred förvandlas landskapen. Skogar röjs och blir till åkrar eller betesmarker. Träd planteras för att binda jord och grundvatten i dammiga, torra landskap. Vägar, järnvägar, hamnar, kraftverk och städer byggs och utvecklas. Människor arbetar och tjänar pen
•
Världens utveckling och vår säkerhet
En snabbrörlig och på flera sätt destruktiv omvärldsutveckling kan få alltmer påtagliga konsekvenser för Sverige. Vad påverkar vår säkerhet och hur kan vi påverka världens säkerhet? Här publicerar vi en av texterna från Folk och Försvars Årsrapport 2015, som du hittar i sin helhet här.
Det går på många sätt bra för världen. Snabb ekonomisk utveckling medför kraftig fattigdomsminskning, och politiska beslut i samband med detta bidrar till alltifrån minskad mödra- och spädbarnsdödlighet till högre utbildningsnivå. Vi skulle kunna teckna en mycket ljus bild av global utveckling – med två stora undantag: klimatförändringarna och krigen.
Vår planet är det mest grundläggande. Klimatförändringarna förändrar förutsättningarna för mänskliga samhällen, och förstärker befintliga hot och risker – från vattenbrist och konkurrens om jordbruksmark, till politiska eller sociala konflikter och sårbarheter i viktiga samhällsfunktioner.
Krigen har annorlunda
•
Senast uppdaterad: 2024-12-30
Fattigdomen i världen har minskat dramatiskt till följd av den ekonomiska tillväxten men trots det lever fortfarande många människor under gränsen för extrem fattigdom.
Extrem fattigdom mäts som antalet eller andelen människor som lever på mindre än 1,90 dollar per dag (2011 års priser och köpkraftsjusterade). Enligt Världsbanken har fattigdomen minskat sedan 1980-talet som en följd av en stark ekonomisk tillväxt. Andelen fattiga har minskat från över 40 procent till under 10 procent och antalet har minskat med över en miljard människor.
Det första målet för global fattigdomsbekämpning sattes år 2000 i de så kallade millenniemålen. Målet var att fattigdomen skulle halveras mellan 1990 och 2015. Detta uppnåddes sex år före utsatt tid och 2015 var det mer än en miljard färre som levde i fattigdom jämfört med 1990. Det nya målet som Världsbanken satt upp är att mindre än tre procent av världens befolkning ska leva i fattigdom år 2030.
Att fattigdomen m