Hur har slang förändrats
•
Språket blir mer informellt
Sedan 1970-talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift.
Direkt, personligt tilltal har blivit vanligare. I stället för Den som kör bil på vintervägar, ska köra lite långsammare skriver man oftare i dag Om du kör bil på vintervägar, ska du tänka på att köra lite långsammare. Vi tilltalar varandra med du och förnamn i stället för Ni, titel eller efternamn, som var vanligt förr. Den utvecklingen beror på att samhället blivit mer jämlikt.
Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och Twitter, där man ofta skriver snabbt och talspråkligt och med korta, ofullständiga meningar och många förkortningar. Vissa sådana språkdrag slår även igenom i medierna, inte minst i tv, reklam och bloggar.
Myndighetstexterna har blivit enklare och begripligare. Detta är delvis en del av den allmänna språkutvecklingen, delvis ett resultat av ett medvetet språkarbete på många myndigheter, så kallat
•
I en rapport om minoritetsspråk i Europa (2002) tar sociologerna François Grin och Tom Moring upp tre förutsättningar för att ett minoritetsspråk ska leva vidare:
- Språkminoriteten måste ha möjlighet att använda sitt språk.
- Språkminoriteten måste ha en vilja att använda sitt språk.
- Språkminoriteten måste kunna sitt språk.
Kan och vill svenskspråkiga unga i Finland använda sitt svenska språk och har de möjligheter till det? Och hur bidrar finlandssvenska unga mot bakgrund av detta till förändringen av språket?
Möjligheter
Språksituationen i Finland har varit i ständig förändring under landets självständighetstid. Officiell statistik visar att finlandssvenskar särskilt längs södra kusten har gått från att utgöra starka majoriteter till att bli allt mindre minoriteter i finskdominerade miljöer. Även i flera kommuner i Österbotten och Åboland har andelen svenskregistrerade minskat. Det samma gäller de svenska språkgemenskaperna på de så kallade språköarna.
Som sagt är det vi
•
Förortssvenska
Förortssvenskan har utvecklats i mångspråkiga urbana områden i Sverige. Detta sätt att tala har flera olika benämningar. I dag talar man ofta om förortssvenska och förortsslang, men ibland används även ortensvenska eller geografiskt kopplade namn som Rinkebysvenska och Rosengårdssvenska.
Ibland uppfattas förortssvenska felaktigt som en brytning, alltså att talarna har svenska som andraspråk och att svenskan då påverkas av deras modersmål. Men förortssvenska är ingen brytning utan en variant av svenska som talas både av enspråkiga och flerspråkiga personer.
Språkliga drag
Förortssvenskan är ingen enhetlig språkvariant, utan kan variera mycket mellan olika områden, grupper och talare. Men det finns några gemensamma språkdrag.
Ett framträdande drag är en särskild talrytm och språkmelodi. Uttalet beskrivs som staccatoartat, alltså ”stötigt”, och språkmelodin kännetecknas av förlängda slutstavelser kombinerat med stigande tonhöjd. I förortssvenska uttalas oc